“Jag var bara 22 år gammal när jag kom till Tokyo från de djupa skogarna. Jag bestämde mig för att skriva en novell om en landsbrukspojkes upplevelser, fyllda av skräck och märklig upphetsning, under andra världskriget. Novellen var Boskap (1957). Berättelsen De Dödas Överflöd kom till på ett liknande sätt. Jag skrev den därför att ingen annan författare skildrade fattiga, japanska studenter som brottades med existentiella problem under åren av amerikansk ockupation. Då låg det för mig också en glädje i att experimentera med språket och på japanska skapa ett nytt, litterärt uttryck.” Så skriver Kenzaburö Öe, 1994 års nobelpristagare i litteratur, i förordet till denna samling noveller, skrivna mellan 1957 och 1990 och valda i samråd med författaren själv. De sex berättelserna belyser hans utveckling och ger prov på spännvidden i hans konst. Här återfinns temata som kommit att bli centrala i Öes verk; efterkrigstidens stämningar, klyftan mellan landsbygdens traditionella kultur och huvudstadens urbana kultur, livet med den hjärnskadade sonen. Och redan röjs i dessa texter en mästares handlag och djupa originalitet. Enth u.a.: Der Sündenbock