Terrororganisationen Hamas attack mot södra Israel på morgonen den 7 oktober ledde till den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. Det som aldrig mer skulle få hända hade hänt, på den plats som skapades för att det aldrig mer skulle få hända. Än en gång hade judar slagits ihjäl, slaktats och skändats bara för att de var judar. Över hela världen ökade antisemitismen – som vanligt i enlighet med den förvridna logik som säger att judar förr eller senare får skulden också för de olyckor som drabbar dem själva. I Grinden i Dachau berättar Björn Wiman om hatets nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om hoppet, konsten och kunskapen som motgift. Antisemitismen är den intellektuella nollpunkt där demokratin dör.