I Hangö är det maj 1939\. Disa är föreståndarinna på pensionat Bellevue och förbereder sig inför sommarens badgäster. Gourmetmåltider, strandliv och konserter står på programmet. Allt ska vara tipptopp och gästernas minsta vink måste lydas. Nere i Kapellhamnen rensar Hjalmar sina nät och hans barnbarn Nisse leker på bryggan. Plötsligt försvinner pojken under ytan och de stunder som följer river upp gamla sår och minnen som Hjalmar försökt glömma. Skolflickan Aino längtar bort från sitt fattiga hem och sin hostande pappa. Hon är förälskad och vill inte tro på de skrikiga tidningsrubrikerna, utan intalar sig att allt skrämmande som händer ute i världen inte har något med Hangö att göra. Snart har sommarn blommat ut handlar om livet i Hangö före och under vinterkriget. Den sista november är Aino som vanligt i skolan när rektorn, blek och sammanbiten, uppmanar eleverna att ta sig hem så fort som möjligt för nu är det allvar. Samma dag faller de första ryska bomberna och senast nu måste Hangöborna välja mellan att lämna sin stad eller stanna kvar och invänta en mycket osäker framtid.

Evakuerade Hangöbor längtar hem i trilogins andra del Året är 1940\. Finland har tvingats arrendera ut Hangö udd till Sovjetunionen. Hangöborna har på kort varsel flytt från sin kära stad. Hjalmar, Aino och Disa, människorna vi lärde känna i Snart har sommarn blommat ut, befinner sig på olika håll i Nyland, och kämpar med att acceptera sina nya liv och omständigheter. Hjalmar bor på sin svågers gård i Bromarf. Han sörjer och känner sig isolerad från sina närmaste. För stunden är det fred men ett nytt krig verkar mer sannolikt för varje dag. Aino är i Ekenäs. Hon längtar efter sin käraste, Berndt, och sitt förlorade hem. Ilskan över livets orättvisor pyr i henne och hon avskyr allt i sin nya stad. I Helsingfors lever Disa ett märkligt dubbelliv. På dagarna är hon hushållerska hos en krävande professor, på nätterna är hon hos gårdskarlen Bergström. När hon hinner besöker hon en sårad soldat från Hangö som ligger ensam i en sjukhussal och inte vill ta emot hjälp.

On vuosi 1942 ja Neuvostoliiton joukot ovat vetäytyneet Hangosta. Kaupunki on vandalisoitu mutta muutoin entisellään, kun Hjalmar, Disa ja Aino saavat viimein palata kotiin. Kun paikat on ensin laitettu kuntoon, täytyy kaikkien rakentaa elämänsä kotikaupungissa uudelleen. Hjalmar puskee eteenpäin, innokkaana rakentamaan uutta ja parempaa. Bromarvissa vietettyjen vaikeiden vuosien jälkeen hän haluaa tarjota vaimolleen ja pojan- pojalleen paremman elämän. Kaikesta on kuitenkin pulaa. Aino viihtyy yhä huonommin morsiamen ja äitipuolen rooleissa. Hän näkee rakkaansa Berndtin uusin silmin, eikä ole varma pitääkö näkemästään. Aino haluaa jatkaa paikallislehteen kirjoittamista, ja työ tuo mukanaan sekä vaikeita valintoja että uusia tuttavuuksia. Disa asuu salakuljettajarakkaansa kanssa tullikapteenin talossa ja potee tunnontuskia siitä, että hän on saanut niin paljon, kun muut kärsivät puutetta. Hän törmää moniin tuttuihin ja auttaa minkä voi. Ihmisten arkeen vaikuttavat kysymykset ovat kuitenkin niin suuria, että Disan on vaikea nähdä, miten kaikki voisi päättyä onnellisesti.