Sänkt sedebetyg är en roman av Vilhelm Moberg utgiven 1935. Det är den första delen i en trilogi om Knut Toring och följdes av Sömnlös (1937) och Giv oss jorden! (1939). Boken handlar om Knuts uppväxt och skolgång som har stora likheter med Mobergs egen. Titeln alluderar på hur stigmatiserande det förr i Sverige kunde vara att få sänkt sedebetyg i skolan.

handlingen kretsar kring tidskriftsredaktören Knut Toring som sedan nio år är boende i Stockholm. Där bevakar han viktiga sociala tillställningar och har en respekterad ställning i samhället. Hans inre liv är däremot i total oordning och han känner sig alltmer obekväm med sitt liv. Detta kulminerar med att börjar få allt svårare att sova på nätterna (ordet utbrändhet var inte uppfunnet på 30-talet). Plötsligt inser han att han måste tillbaka till sin barndoms Småland för att inte förlora sig själv. Uppbrottet blir svårt och smärtsamt, men nödvändigt

”Nu kom någon från andra hållet med raska steg. Pappa! Pappa, som varit på dagsverke hos Eskilssons, kom hem igen. Och Kajsa hoppade fram på vägen och ilade emot honom. Knut Toring tog emot dottern med ett litet grepp i hennes öra som om han velat känna efter om det satt lika fast som vanligt. Kajsa skrattade. Pappa brukade ta emot henne på det sättet. Han var barnslig på många sätt, pappa, men hon låtsades sällan om det.” Medan världen kapprustar inför ett andra världskrig lämnar Knut Toring och hans familj Stockholm för att återvända till Småland. Men torparlivet i sin barndoms by Lidalycke motsvarar inte de förväntningar han skapat under sin tid i huvudstaden, och omställningen från arbetet på veckotidningen blir komplicerad. Med hjälp av Betty, en självständig och bestämd kvinna, gör han upp planer för att modernisera bygdens lantbruk – till de äldre böndernas förtret. Snart märks också konsekvenserna av Europas förberedelser inför krig även i djupaste Småland.