Hur ska jag kunna kringgå ämnet Henrik? Eller män överhuvudtaget? Går det? Ska jag? Är det verkligen ett ändamål värt att eftersträva? Hur blir en biografi över Märta Tikkanen utan Henrik? Blir den inte som hon själv upplevde sig utan honom? Halv? Märta Tikkanen är en av våra största nu levande finlandssvenska författare. Hennes författarskap och outtröttliga kamp för jämställdhet öppnade dörrarna för andra kvinnliga författare i Finland. Men hur läses dessa böcker nu? Johanna Holmström har genom intervjuer med författaren och genom närläsning av Märtas samlade verk samt hennes korrespondens med kollegorna Åsa Moberg och Birgitta Stenberg kompletterat bilden av en högst stilmedveten författare och en människorättsaktivist av rang. Men det finns också en annan sida av Märta. En som svär och surar, som längtar efter bekräftelse för sina verk och som ser konspirationer riktade mot sig i det inhemska kulturlivet. Och en som lever livet, också efter det stormiga äktenskapet med Henrik Tikkanen. För vad är en kvinnlig författarikon om inte mänsklig?