Fångad i en snara av växande skulder söker Kristian arbete på de mest skriftande platser. Till slut får han jobb i Malmö hamn på Yarden, bland uthyrningsföretagets timanställda med sämst arbetsvillkor, ett arbete där man ständigt riskerar att bli kickad från en dag till en annan. Han flyttar bilar under sträng bevakning och i alla väder. Sakta blir återgången till det kroppsarbete som han höll på med i ungdomen en resa tillbaka till barndomen. Men berättelsen blir också en uppgörelse med det moderna arbetslivets villkor. Kristian Lundberg företar en omvänd klassresa, där åren med författandet plötsligt framstår som ett mellanspel. Han återvänder till den värld han en gång kom ifrån. Men inte av nostalgiska skäl, utan för att det inte finns någon annan utväg.

Det är inte bara längtan efter henne som gör att jag rastlöst rör mig genom den sovande staden, det är också detta, det andra som jag måste formulera. Att jag är son till min far, att jag är son till min mor. Att min skuld måste sonas och att jag måste vända tillbaka i berättelsen och börja om från början. Allt är kärlek. Allt är att förlora sig själv och återskapa den man var tänkt att bli.Kristian Lundberg jobbar inte längre på Yarden, omställningsplatsen i Malmö hamn som han skildrade i romanen med samma namn. Nu bor han istället i en lägenhet med utsikt över sin gamla arbetsplats och rannsakar sig själv. Han är inte säker på om den bok han skrev var den han egentligen ville skriva. Han undrar om han någonsin kommer att sluta fred med sitt förflutna.Och så är det kärleken. Hur kan man beskriva något så oerhört, så omvälvande? Även om det verkar omöjligt tycks han ha fått en andra chans. Är det möjligt att vända tillbaka, att gottgöra det onda man en gång gjort?

"Ibland tror jag inte att det finns klass, jag tror att det finns makt och vanmakt, makt och maktlöshet. Min bror undrar: Men är inte det klass?" Detta är en berättelse om klass - om hat och övergrepp, om sjukdom och tillfrisknande. Om Malmö, en hemstad befolkad av spöken och vålnader. Det är en bok om att åldras tillsammans med sin stad. Till slut befinner man sig i en sluten cirkel där varje länk bär sin betydelse och ingår i ett större mönster. Ögonblick läggs till ögonblick som bildar en kalejdoskopisk bild. Det är en bok om en mor. Om utsattheten. Om hopp och förtröstan. En bok om skuggorna som växer långt in i morgonljuset för att till och med skapa natt mitt på dagen, en bok om klassresan som ett pågående nu, ett konstant helvete som det inte går att undfly. Det är också en berättelse om den som lät utnyttja just detta - att barn är byten, lamm som räven bara kunde rispa och bära hem. En bok om en fattigdom som känns avlägsen och som ändå finns bara runt knuten, en bok om självmord, skuld, skam - om vad som händer när man plötsligt står ensam kvar, när alla är borta - och stadens kollektiva minne förvandlas. Om vem som då har rätt att berätta om hur det var och är.