Dick Harrison berättar om hur Sverige gick från att vara ett lapptäcke av lokalsamhällen till ett sammanhållet kungarike. Han gör också läsaren uppmärksam på de avgörande vägskäl då Sveriges historia kunde ha tagit en annan vändning.

År 1434 är ett av de största ödesåren i Sveriges historia. Under ledning av Engelbrekt Engelbrektsson reste sig folket i Bergslagen till kamp mot överheten. En fackla tändes i bergsmännens hytta och snart blev facklan en brinnande borg. Medeltidens sista hundra år blev de oroligaste i svensk historia. Engelbrekt lärde de svenska bönderna hur de skulle besegra kungens legoknektar och bränna adelns borgar till aska. I hans fotspår fortsatte allmogen att höja sina armborst mot kungliga skattepålagor och kräva sin rätt. De skulle inte nöja sig förrän de kämpat sig till en plats vid de beslutandes bord. Med stort kunnande och öga för detaljer tar Dick Harrison med lyssnaren på en resa genom en dramatisk och fartfylld period ur svensk medeltid. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

Den 8 november 1520 rullar huvudena på Stortorget. Offrens blod blandar sig med regnet och flyter ut mellan gatstenarna. Ett hundratal personer har precis dömts till döden i skenrättegångar och fått sina huvuden avhuggna i kung Kristian II:s blodiga hämndaktion mot dem som bestridit hans makt. Det som de döda trodde skulle bli en försoningsfest hade visat sig vara deras egen avrättning. Stockholms blodbad, som markerar slutet på den svenska medeltiden, var bara en av många brutala massavrättningar i Europa under 1500-talet. Med sin djupa kunskap om tidsperioden reder Dick Harrison ut bakgrunden till en av svensk historias mest mytomspunna händelser, under en epok då grymma straff och blodshämnd närmast tillhörde vardagen. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

År 1612 var Sverige omgivet av fiender. Ekonomin var urusel och befolkningen led av utskrivningar och härjningar. Två decennier senare hade scenariot förändrats fullständigt. Från att ha varit ett av Europas svagaste och mest utsatta riken hade Sverige förvandlats till en militär gigant vars soldater lade kontinenten för sina fötter. In på scenen kliver Gustav II Adolf – av sina påhejare kallad "lejonet från Norden” – och rustar upp Sverige till att bli en storspelare i det rasande trettioåriga kriget. Trots att kungen stupar vid Lützen redan 1632 har han inlett en framgångssaga som ska vara i tre decennier. Med blick för både enskilda öden och storpolitiska perspektiv berättar Dick Harrison historien om när Sverige var som störst. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

När det svenska imperiet stod på höjden av sin makt omkring år 1660 fanns egentligen bara en fråga på samtidens läppar: hur länge skulle stormakten bestå? Och olyckskorparna fick rätt. När Sverige styrdes av hjältekungarna Karl XI och Karl XII genomled det svenska stormaktsväldet en halvsekellång dödskamp. Trots det saknades inte framgångar på slagfältet. Karl XI stärkte greppet om Skåne och hans son avvärjde illasinnade anfall från såväl Danmark som Ryssland och Sachsen-Polen. Först efter nio år av framgångsrika fälttåg skulle Karl XII:s krigslycka vända i det dramatiska nederlaget vid Poltava. I Stormaktens undergång skildrar Dick Harrison hur Sverige förvandlades från en stormakt på den europeiska spelplanen till en småstat i dess periferi. Det är en historia om både krigiska segrar och nederlag, men också om storpolitik, ekonomisk utveckling och inte minst det höga pris som svenskarna tvingades betala i form av mänskligt lidande.

Försommaren 1542 skakas den unga svenska staten i sina grundvalar. Det så kallade Dackeupproret drar fram genom Sydsverige och utmanar på allvar Gustav Vasas kungamakt. Krisen fördjupas när nederlag läggs till nederlag för de kungliga styrkorna. Det ska krävas ett taktiskt misstag på slagfältet vid Virserum, i mars 1543, innan upproret får sin blodiga upplösning. Dackefejden är en välkänd händelse i svensk historia, men är också behäftad med en mängd myter och mysterier. Varför blev det egentligen uppror? Vem var den gåtfulle gestalten Nils Dacke? Och hur förhåller sig den populära bilden av upproret till den historiska verkligheten? Allt detta, och mer därtill, adresserar författaren Tomas Blom i denna fängslande bok.

På kvällen den 16 mars 1792 träffas Sveriges konung Gustav III av ett skott i ryggen. Mannen som håller i pistolen är Jacob Johan Anckarström, men han är långtifrån ensam. Vid hans sida finns en hel sammansvärjning av adelsmän som under flera år känt ett växande missnöje med kungens politik. Historikern Dick Harrison skildrar dramat på Operan i Stockholm liksom attentatets för- och efterspel. Han berättar om den enväldige regenten Gustav III, om upprorsmakaren Anckarström och om de andra personerna i det blodiga dramats centrum och periferi. Det är en mörk historia om tyranni, despotism, krig och statskupp. Men det är också en historia om mänskligt mod och beslutsamhet, om obändig frihetslängtan och en vilja att sätta allt på spel och vara beredd att ta den yttersta konsekvensen av de allra vidrigaste handlingar.

På senvåren 1567 plågas kung Erik XIV svårt. Överallt ser han konspirerande fiender som vill slita kronan från hans huvud. Hans misstänksamhet stillas något av det faktum att han har ett antal av de värsta förrädarna i sitt våld, men inte mycket. På eftermiddagen den 24 maj tappar han kontrollen. Kung Erik sticker själv en dolk i fången Nils Sture, och vakterna går snart loss i en sekvens av dödande som ska gå till historien som Sturemorden. Sturemorden är berättelsen om hur en lovande ung monark drev fram sin egen undergång, hur kampen mellan kung och högadel slutade i våldsdåd och hur Sveriges framtid kom att avgöras genom brödrastrid, svek och mord. Med lättflytande prosa och fängslande dramatik lotsar Tomas Blom lyssnaren genom ett av de makabraste intrigspelen i svensk historia.

Den 17 juni år 1397 ser drottning Margareta sin adoptivson krönas och inta tronen som Erik av Pommern, kung av Sverige, Norge och Danmark. Därmed fullbordades det som är hennes livsverk, Kalmarunionen. Bakom händelsen låg en lång process, kantad av krig och intriger, där Margareta skrev in sig i historieböckerna som en av våra starkaste och framgångsrikaste monarker. Men vad var innehållet i Kalmarunionen? Hur lyckades Margareta få den till stånd? Vad var unionens syfte och hur kom eftervärlden att betrakta dess betydelse? Det är frågor som får sina svar i Dick Harrisons kunniga och uppslagsrika berättelse om en tid då Nordens riken lade inbördes konflikter åt sidan och samlade sig mot sina yttre fiender.

Ingen i folksamlingen kan tro sina ögon. Det storslagna fartyg som under fanfarer och hurrarop stolt stävat ut från Skeppsbrons kaj kantrar och försvinner i djupet på några få minuter. Ombord på skeppet Vasa kämpar sjömän och passagerare förtvivlat för sina liv. Många klarar sig, andra inte. Det är den 10 augusti 1628 och Gustav II Adolf har just mist kronjuvelen i sin kungliga flotta. Hur kunde det ske att kungens största och starkaste krigsskepp bara försvann? Kort efter förlisningen började man söka förklaringar, men trots att det snart gått 400 år är många frågor alltjämt obesvarade. Klart står dock att Vasa, sedan hon bärgades 1959–61, kunnat lära oss åtskilligt om såväl 1600-talets samhälle som tidens skeppsbyggarkonst. Med känsla för både det dramatiska och det tankeväckande ger författaren Tomas Blom berättelsen om Vasaskeppets färd – från praktfiasko till ovärderlig historieskatt.

Det finns en särskilt mörk och dyster scen som etsat sig fast i minnet hos generationer av svenskar. Året är 1361 och denna sena sommareftermiddag är det liv och rörelse på Visby torg. På ett podium tronar erövraren, kung Valdemar Atterdag av Danmark. Framför hans bistra men majestätiska uppenbarelse har tre ölkar ställts upp, vilka de kuvade Visbyborna är i färd att fylla med sina dyraste ägodelar. Staden håller på att brandskattas. Problemet med scenen, tydligast skildrad på Carl Gustaf Hellqvists klassiska målning, är att den aldrig ägt rum. Hela historien är en lögn. I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en icke-händelse, om något som aldrig inträffat. Men framför allt berättar han om den verkliga katastrof som ägde rum i fiktionens skugga. Visby brandskattning må vara resultatet av en sällsynt effektiv historieförfalskning, en skröna som har framstått som så infernaliskt trovärdig att den under de senaste fyra seklerna har utvecklats till en etablerad del av vårt historiska medvetande, men de tusentals döda som vilar utanför det som förr var Solberga kloster är nog så verkliga.

Fredagen den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets två DC-3:or under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön. Ingen vet vad som kan ha hänt. Under sökandet blir ett svenskt obeväpnat sjöräddningsflygplan, ”Catalinan”, nedskjutet av sovjetiskt jaktflyg. Ett diplomatiskt och politiskt spel tar vid, med det pågående kalla kriget som fond, där den svenska neutraliteten visar sig väga lätt. Med expertkunskaper och analytisk blick redogör Wilhelm Agrell för denna fascinerande episod av svensk efterkrigshistoria. Författarens slipade språk och medryckande berättarteknik bäddar för en rafflande resa mot avslöjandet av sanningen, något som ska dröja ända in på 2000-talet.

Finansmannen Ivar Kreuger genomförde sina mest spektakulära affärer under det glada tjugotalet. Det var en period av stigande konjunkturer och börsspekulationer som tog en ände med förskräckelse i den beryktade börskraschen i oktober 1929. Vid det laget hade Kreuger skapat ett i det närmaste världsomfattande affärsimperium, ursprungligen byggt på tändstickor, men även företag som LM Ericsson, Swedish Match, Boliden, Grängesberg, SCA ingick. Kreugers bolag drogs med i krisen, som förvärrades av att hans motståndare iscensatte spekulationer för att dra ner värdet på aktierna. I början av år 1932 hade situationen blivit synnerligen allvarlig. Officiellt begick Ivar Kreuger självmord i mars detta år. Det ifrågasattes aldrig av den svenska kommission som förklarade honom mer eller mindre bankrutt. Men genom åren har många röster höjts som hävdar det rörde sig om mord, dirigerat av hans konkurrenter i Sverige och utomlands. I sin bok ger Tomas Blom inte det definitiva svaret på gåtan Kreuger, men läsaren får definitivt något att fundera på.

I allt utom det biologiska könet var Kristina en man. Hennes uppfostran innehöll alla de ingredienser som tillkom en blivande kung över den snabbväxande stormakten Sverige. I mitten av 1600-talet var hon en av Europas mäktigaste individer. Ändå valde hon att lämna ifrån sig tronen. Sedan Kristinas abdikation i juni 1654 har man spekulerat vilt kring hennes drivkrafter. Att hon dessutom lämnade den lutherska religionen för att bli katolik gör henne ännu svårare att förstå. Vilken sorts människa var hon och vad låg bakom hennes högst kontroversiella val? I Drottning Kristina berättar professor Dick Harrison om de forskningsrön som under de senaste decennierna lagt nya pusselbitar till bilden av hennes märkliga liv. Det är en historia om hovliv, intriger, kontroverser och framförallt om hur det var att leva som en kvinna med makt i 1600-talets Europa.

Ingen som intresserar sig för svensk medeltid kommer runt Birgitta Birgersdotter. Idag har heliga Birgitta närmast uppnått ikonstatus, och 1999 utsågs hon av påven till europeiskt skyddshelgon. Redan under sin livstid blev hon berömd över hela Europa som mystiker och profet, och hennes nedtecknade uppenbarelser utgör ett unikt källmaterial för historiker. Samtidigt är bilden av henne mångbottnad. Det är lika lätt att slå ett slag för Birgitta som feministisk föregångare som att anklaga henne för att ha hetsat till religiöst motiverade folkmord och krigsförbrytelser. Med fängslande berättarglädje och djupa kunskaper skildrar Dick Harrison heliga Birgittas liv och gärning. Det är historien om en kvinna som kombinerade vänlighet och gränslös fromhet med en järnhård vilja.

Kvällen den 27 oktober 1981 går den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Karlskrona skärgård. Nästa morgon tror en fiskare knappt sina ögon när han i dimman ser något stort och grönsvart höja sig över en klippa. På Sydkustens Örlogsbas möts observationen av misstro, men snart kan man konstatera att en ubåt med rysktalande besättning sitter fast i Gåsefjärden, djupt inne på svenskt territorium. Den uppseendeväckande nyheten briserar med full kraft i världens medier. Hur kunde detta ske? Vem bär ansvaret? Och hur ska händelsen hanteras? Den svenska ubåtskrisen skapade till en början nationell enighet och beredskapsanda, men ledde i förlängningen till en djup splittring i synen på det svenska förvaret. Författaren och historikern Wilhelm Agrell skildrar initierat alla turer kring U 137 och de ubåtskränkningar som under 1980-talet påstods äga rum i svenska farvatten. Sida för sida framträder den föga smickrande bilden av hur feltolkade observationer resulterar i förhastade slutsatser – och massmedialt haveri.

Humoristisk, känslosam, överraskande, burlesk och finstämd - Carl Michael Bellman behärskade de flesta uttryck. Men i de finkulturella kretsarna kring Svenska Akademien förblev han en rolighetsminister, en estradör som intog scenen i pudrad peruk och vitt halskrås och underhöll sin välmående publik med texter om fyllon och prostituerade. Med stor inlevelse och till ackompanjemang av Bellmans verk skildrar författaren Tomas Blom diktarens väg genom livet. Ett liv som slutade i moll och misär, men också efterlämnade en sångskatt som långt senare skulle tolkas och förnyas av bland andra Sven-Bertil Taube, Fred Åkerström, Cornelis Vreeswijk och Joakim Thåström. Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

Den svenska FN-insatsen i Kongo 1960–1964 var redan från början kontroversiell. Det svenska försvaret hade vid denna tid inga erfarenheter av operationer långt från hemlandet. Och vad var det egentligen man skulle uppnå som fredsbevarare i ett land i kaos? Steg för steg förändrades uppdraget och de svenska styrkorna blev alltmer en stridande part i ett inbördeskrig kring utbrytarstaten Katanga. Att Sverige ändå slöt upp berodde till stor del på att Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. För honom var Kongokrisen en avgörande utmaning där han måste visa att världsorganisationen kunde spela en självständig roll mellan stormakterna. I ett försök att hitta en väg ut ur den förvärrade krisen reste Hammarskjöld till Kongo i september 1961, det uppdrag som skulle bli hans sista och som slutade i en nattlig flygkrasch under oklara omständigheter. Var det en olycka som den officiella utredningen snabbt slog fast? Eller hade Hammarskjöld direkt eller indirekt bragts om livet av någon av de krafter som ville röja honom ur vägen?

Under en period av drygt femtio år, från 1800-talets mitt och till början av nästa sekel, lämnade 1,2 miljoner svenskar landet för att söka sig en framtid i USA. De allra flesta gav sig ut på den långa resan för att förbättra sina ekonomiska villkor, men för många hägrade också ett liv i frihet från tvång och överhet. Det här är berättelsen om den största folkomflyttningen i Sveriges historia, om drömmar som förverkligades och drömmar som krossades. Vi möter både obemärkta öden bland utvandrarna liksom också män och kvinnor som gjorde verklighet av Amerikadrömmen och inspirerade allt fler att följa i deras fotspår. Författaren Tomas Blom väver in många trådar i sin färgstarka skildring av en omvälvande tid som gett stoff till litterära och filmiska storverk. En tid som aldrig upphör att fascinera svenskar och svenskättlingar på båda sidor Atlanten.

Gripandet av överste Stig Wennerström i juni 1963 kom som en chock för de flesta svenskar, inte minst för hans kollegor inom flygvapnet. Att "en av oss", en officer och gentleman, skulle spionera för Sovjetunionen var en otänkbar tanke. Spioneriet hade pågått i minst femton år och under denna tid hade Wennerström haft närmast fri insyn i den hemliga svenska försvarsplaneringen. Levande och insiktsfullt skildrar Simon Olsson Wennerströmaffären - ett av det svenska 1900-talets allvarligaste spionfall. Överstens spioneri kom att orsaka skador som kan sägas ha räknats i procent av statsbudgeten. Exakt vilka hemligheter han avslöjade är än idag sekretessbelagt, men hans spioneri rörde för svensk del flygvapnets krigsplanering och luftförsvar bland mycket annat.

Den 6 juni år 1523 väljs Gustav Eriksson Vasa till kung över Sverige. Han kom att bli en av våra mest betydelsefulla regenter. Men vägen till makten var långt ifrån rak och från början fanns det inget som talade för att just han skulle komma att leda landet. Han var en av få adelsmän som överlevde Stockholms blodbad och han närde en grundlagd misstro mot den danske kung Kristian II, som i och med Kalmarunionen också styrde Sverige och Norge. Insikten om Kristians hårdhänta metoder fick till slut de svenska bönderna att sluta upp på Gustav Erikssons sida och medlemmarna av riksrådet att välja honom till kung. Tomas Blom skildrar kunnigt och med stor detaljrikedom Gustav Vasas väg till tronen. Ätten Vasa kan spåras tillbaka till 1300-talet, men hade ett par hundra år senare inte hunnit göra några bestående avtryck i rikets historia. Allt börjar med att den unge hovmannen Gustav Eriksson Vasa sändes som gisslan inför förhandlingar mellan riksföreståndaren Sten Sture och kung Kristian II av Danmark. Nu utsattes unge Gustav för att bli tillfångatagen och förd till Danmark, säkerligen en omständighet som grundlade hans misstro mot allt danskt. Han lyckades rymma ur sin fångenskap och fick beskydd i staden Lybeck där man betraktade Danmark som en konkurrent om Östersjöhandeln. När Gustav insett att Kristian till sist lyckats ta makten i Sverige, återvände han för att samla motstånd mot det danska väldet. Under flera månader färdades han förklädd genom landet och fick av många rådet att ge upp och acceptera Kristians erbjudande om fri lejd, vilket han vägrade. När det blev känt att kungens kröningsfest slutat med att ett hundratal människor avrättats i Stockholms blodbad, insåg Gustav att de enda som skulle kunna befria Sverige var Dalarnas stridsvilliga bönder. Efter att ha upplevt diverse mer eller mindre sägenomspunna äventyr, lyckades han dock inte få folket i Mora att lyssna på honom och begav sig mot Norge. Nya besked om Kristians hårdhänta metoder fick dalkarlarna att ändra sig och be Gustav återvända och ta befälet. Som ledare för befrielsekriget insåg han småningom att bondehärar inte förslog i längden och tvingades att bekosta skepp och legosoldater med stora lån från Lybeck. Detta kom också att påverka valet av honom till kung och ansvarig för att lånet återbetalades. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson Vasa till Sveriges kung och detta är berättelsen om hur han mot alla odds nådde makten. Boken skildrar Gustav Vasas väg till tronen; hur Gustav Vasa under loppet av tre år lyckades bryta loss Sverige ur Kalmarunionen, något som han i sin krönika framhåller som uteslutande hans eget – och Guds – verk. Denna krönika, som skrevs av biskop Peder Svart, betraktas som till stora delar mer eller mindre dikterad av kungen och är en färgrik och detaljerad skildring av hans förehavanden. Den bör dock läsas med en stor nypa salt, eftersom inslaget av propaganda är påfallande. Icke desto mindre återvänder denna text då och då till krönikan, men kompletteras givetvis av senare forskning. Gustav Vasa har i forskningen gärna framställts som antingen landsfader eller tyrann, men sannolikt var han snarast både och.

Sven Hedin är Sveriges störste äventyrare genom tiderna. Ingen annan har nått lika hög stjärnstatus internationellt. Hans livsfarliga upptäcktsresor till Centralasiens öknar och bergskedjor inspirerade människor världen över. Han hyllades som hjälte efter hemkomsten, och bjöds in för att träffa kejsare, kungar, krigsherrar och politiska ledare. Men med tiden kom han att svärta ner sitt eget anseende. Journalisten Axel Odelberg berättar om en tonåring med längtan efter spänning, som begav sig ut för att kartlägga den bortglömda Sidenvägen. Om en världsresenär som förstod sig på lokala traditioner och seder. Om en hyllad upptäckare som närmast dränktes i hedersutmärkelser. Om en agitator som inte drog sig för att blanda sig i politiken. Och om en kontroversiell tyskvän som beundrade Adolf Hitler.