Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes. Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för ”svarta döden”?

”År 1732 erhöll den svenske kungen Fredrik I ett lejon i present av härskaren i den nordafrikanska staden Alger. Inte en tavla av ett lejon eller en skulptur av ett lejon, utan ett livs levande vilddjur som blev en stor celebritet efter ankomsten till det kalla Norden. Kung Fredrik lät lejonet husera i en inhägnad på Djurgården i Stockholm. Platsen fick namnet Lejonslätten.” Så inleder historikern Dick Harrison sin skildring av sjöröveriet och slavhandeln som i flera hundra år vållade oro och skräck bland sjöfarare på Medelhavet, liksom länderna runtomkring. Slavhandeln i Medelhavet har hamnat i skuggan av den transatlantiska motsvarigheten men både i den islamiska världen och i Sydeuropa blomstrade slavhandeln i övergången från medeltiden till den tidigmoderna eran. Hundratusentals europeiska sjömän och handelsresande svävade under detta hot från 1500-talet till första hälften av 1800-talet. Hundratals svenska sjömän tillfångatogs av pirater och hamnade i slavarbete på land eller till havs. Svenska staten tvingades betala för att få sina landsmän befriade, vilket ledde till en handel både med pengar och varor. Lejonet som dök upp i norra Europa var alltså en följd av detta handelsutbyte. På sedvanligt maner skildrar Dick Harrison på ett engagerande vis ett viktigt avsnitt del i världshistorien. Han växlar kunnigt mellan de stora perspektiven och enskilda människoöden.

Swedish / Svenska

En liten önation skapade det största imperium som någonsin funnits. Under sin storhetstid omfattade det brittiska väldet nästan en fjärdedel av jordens yta. Hur lyckades britterna med detta stormaktsbygge? Om det brittiska imperiets utveckling skriver Dick Harrison, som nyligen varit aktuell med ett dubbelband om Englands historia, i boken Brittiska imperiet: Uppgång och fall. Med inlevelse och kärlek till ämnet ger sig Harrison i kast med denna avgränsade studie av det största imperiebygget i mänsklighetens historia. Det blir en intensivkurs i det mytomspunna imperiets över 350-åriga historia.

Den 8 juni år 793 överfölls de intet ont anande munkarna på klostret Lindisfarne i England. Flera av dem dödades och en del flydde medan angriparna roffade åt sig allt av värde. Plundringen av Lindisfarne har länge setts som början på den period som i historieböckerna brukar benämnas vikingatiden. En tid då män från norr drog fram med eld och järn längs Europas kuster. Men vikingatiden var också en tid av blomstrande handel och upptäcktsresande. Med sitt stora kunnande guidar historikern Dick Harrison lyssnaren genom en av historiens mest fascinerande och mytomspunna epoker. Du får bland annat höra om hur vikingen Leif Eriksson lät uppföra den första kolonin i Amerika, långt före Christofer Columbus dagar, och var namnet Bluetooth egentligen kommer ifrån. I bokserien Världens dramatiska historia kombinerar Dick Harrison kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.

Legenden berättar om hur världens mäktigaste örike, Atlantis, drabbades av en fruktansvärd katastrof. Den välbärgade befolkningens syndfulla leverne ådrog sig gudarnas vrede och ön sjönk i havet, för evigt förpassat till myternas universum. Under nästan tvåtusen år har den ena halsbrytande teorin efter den andra presenterats om var Atlantis kan ha legat. Vad myterna om Atlantis visar mer än något annat är hur gränslös den mänskliga fantasin är. Ända sedan biblisk tid har, oftast helt uppdiktade historier, omvandlats från sagor till myter och från myter till legender. I Atlantis och andra myter lägger Dick Harrison fram en rad historier som människor älskat att berätta, men som sällan håller för en källkritisk granskning. Det är en fascinerande skildring kantad av bibliska gestalter, kuriosakabinett, vampyrer, UFO:n och den beryktade Bermudatriangeln.

Omkring sekelskiftet 1800 var det många som trodde att slaveriets tidevarv var över. Men i bomullens kungarike, den amerikanska södern, blev det precis tvärtom. Här växte antalet slavar så kraftigt att sydstatssamhället utgör en klass för sig i ofrihetens världshistoria. Fenomenet var nytt, fullständigt oförutsägbart och djupt tragiskt. Vi har alla sett bilder av plantagerna på film och i tv-serier. Det är stora bomullsfält och böjda slavryggar, vräkiga herrgårdsanläggningar med doriska kolonner och doftande trädgårdar, slavinnor som tar hand om hushållet när karlarna drar ut i krig iförda tjusiga grå uniformer. Det finns många förljugna inslag i dessa närmast pittoreska visioner av ett samhälle som mått bäst av att aldrig existera och som efter inbördeskriget på 1860-talet var borta med vinden. I Slaveriet i Sydstaterna tränger Dick Harrison bakom myterna och ger lyssnaren en mer sanningsenlig bild av ett av de värsta inslagen i slaveriets historia. Världens dramatiska historia är en bokserie där Dick Harrisson, med sin kunskap och berättarglädje, ger en fängslande inblick i historiens mest kända episoder och personöden.

I maj 1429 hävde franska styrkor belägringen av staden Orléans. Bland trupperna märktes en ung kvinna klädd i rustning - Jeanne d"Arc. Den blott 17-åriga kvinnan hade förutsett segern i en serie gudomliga uppenbarelser och det var med religiös övertygelse som hon sporrade sina landsmän. Jeanne d"Arcs intåg på scenen sammanföll med att kriget slutligen vändes i fransk favör. Hundraårskriget, världens längsta väpnade konflikt, förklarar en fransk-engelsk fiendskap som ekat genom historien och som än idag bubblar upp här och var. Med djupa kunskaper och slipad berättarteknik leder Dick Harrison lyssnaren genom det utdragna krigets olika skeden. Under resans gång får vi stifta bekantskap med fascinerande personer och händelser, liksom berömda slagfält som Crécy, Poitiers och Agincourt. Hundraårskriget ingår i bokserien Världens dramatiska historia.

In ‘Karel de Grote’ verbeeldt hoogleraar en historicus Dick Harrison met veel detail en boeiende wetenswaardigheden het verhaal van Karel de Grote, de vorst die het Frankische Rijk tot het grootste West-Europese rijk van de vroege middeleeuwen maakte. Weinig heersers hebben door de eeuwen heen zoveel betekend voor de politieke en culturele ontwikkeling van Europa. Echter, in de loop der tijd heeft de legendarische keizer de historische figuur overgenomen. De scheidslijn tussen wat waargebeurd en wat legende is, is flinterdun. Aan de hand van verhelderende bronnen en actuele wetenschappelijke inzichten vertelt deze biografie over Karel de Grote, zijn prestaties en zijn tijd. Met ruim zestig afbeeldingen in kleur.

Den 6 juli 1415 slutade reformatorn Jan Hus sina dagar i eld och rök när han brändes på bål i Böhmen. Hans brott var kätteri. I flera år hade han predikat vad den katolska kyrkan ansåg vara villoläror och kritiserat såväl påven som biskopar och präster. Detta ansåg man i Vatikanen vara så oacceptabelt och farligt att Hus måste röjas ur vägen. Jan Hus var varken den förste eller siste utpekade kättaren i kristendomens historia. Omkring hundra år efter hans död skulle Martin Luther leda det framgångsrikaste upproret någonsin mot den påvliga kyrkan – reformationen. Med stort kunnande och vass penna tecknar Dick Harrison en fascinerande bild av de kristna rebellernas historia, från tidiga kontroverser på 200-talet till trettioåriga krigets blodiga strider i religionens namn.

Makt, äktenskap och avrättningar är företeelser som är tätt förknippade med den engelske kungen Henrik VIII. Det stämmer att denne regent var hänsynslös mot sina underlydande, bröt med katolska kyrkan för egen vinnings skull och hann med sex äktenskap under sin levnad – varav två slutade med halshuggning. Men lika sant är att han var en riktig renässansfurste som gynnade konst, vetenskap och arkitektur, och satte djupa avtryck i 1500-talets England. Med stor detaljrikedom och engagerande berättarkonst skildrar Dick Harrison historien om en monark som fortfarande har ett stadigt fotfäste i den historiska allmänbildningen.

Franska revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) år 1789. Revolutionen hade under lång tid förebådats av upplysningen och dess filosofer, Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft. Det franska folket inspirerades till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv. Med stor kunnighet och inlevelse skildrar Dick Harrison revolutionen och de konsekvenser den gav på det franska samhället, och dess omvärld.

Under en svart sommarvecka 1914 bröt den ut – världsbranden. En kavalkad av krigsförklaringar skakade Europa och de kommande åren skulle miljontals unga män förblöda i skyttegravarna på västfronten. Så ser mångas bild av första världskriget ut, men den är inte fullständig. Konflikten utspelade sig på en mängd skådeplatser världen över, varav många är mer eller mindre bortglömda idag. I Första världskriget tecknar historikern Dick Harrison inte bara en bild av skyttegravshelvetet i Frankrike och Flandern. Vägledd av Harrisons berättarförmåga och enorma kunnande får läsaren ta del av historien om den ofattbart blodiga östfronten, slagfälten i Mellanöstern, det japanska krigståget i Östasien och den bittra kampen i Afrika. På så sätt framträder en mångfacetterad bild av hur stormaktspolitiken i Europa exploderade i den världsomspännande katastrof som kom att forma hela 1900-talets historia.

I Titanic – den osänkbara drömmen får vi följa med världens mest berömda fartyg på dess första och sista resa. Tomas Blom berättar detaljrikt och engagerande, inte bara om orsakerna till förlisningen utan också om räddningsförsöken och katastrofens rättsliga och mediala efterspel. Berättelsen om Titanic har en sällsynt förmåga att fascinera trots att mer än 100 år förflutit sedan den ödesdigra natten då 1 500 människor miste livet.

Bland historiens mest dramatiska episoder återfinns den så kallade romerska senrepubliken. När män som Julius Caesar, Marcus Antonius och Octavianus – senare Augustus – stred om makten skakade romarrikets styre i sina grundvalar. Här skildras den döende republikens sista tid, då mäktiga potentater på politisk och militär väg förde Rom in i den så kallade kejsartiden. En tid där det som kallats demokrati i allt väsentligt reducerats till en kuliss. I Kampen om romarriket skildrar den erfarna historikern Eva Queckfeldt de intriger och det maktspel som präglade Roms politiska elit mellan cirka år 100 f.Kr till 20-talet f.Kr.

Knappt hade det nazityska monstret besegrats förrän världen på nytt slets sönder i en kamp mellan nya fiender. I andra världskrigets kölvatten sänkte sig en järnridå som delade Europa i två väsensskilda block, med det kommunistiska Sovjetunionen som den ena sidans dominant och det kapitalistiska USA som den andras. Ingen skulle lämnas oberörd av den lågintensiva strid mellan ideologier som kom att prägla de kommande 45 åren. I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en kamp som överskuggade allt. Kalla kriget fördes inte primärt av soldater på fysiska slagfält, även om ett flertal blodiga konflikter kom att utkämpas i dess skugga. Istället stod uppgörelsen på politikens, kapprustningens och faktiskt även kulturens område.

I november 1922 forcerar Howard Carter och hans kolleger den sista dörren till farao Tutankhamons gravkammare. Underbara ting väntar dem. Fynden från Tutankhamons grav hör till arkeologins mest häpnadsväckande genom tiderna och har gett unika inblickar i det gamla Egyptens historia. De förvandlade en i praktiken obetydlig pojkfarao till superkändis tre millennier efter dennes död. Här berättar historikern Dick Harrison inte bara om faraon och hans grav, utan även om det rike och folk som Tutankhamon under en kort tid sattes att styra. Under 1800-talet nådde fascinationen för det forntida Egypten nya höjder och historia blandades med fiktion. Vad är sant och vad är falskt i den fantasieggande mytflora som sedan dess omger faraonernas rike? Finns det skäl att tro på den förbannelse som ansågs drabba dem som vågade störa Tutankhamons eviga sömn? Det är frågor som får sina svar i denna fängslande och allmänbildande bok.

Vi har alla en bild av honom. En blek men välklädd greve i slängkappa som tillbringar dagarna i sin sarkofag och törstar efter blod om natten. Bram Stokers roman Dracula från 1897 har utan tvekan format den gängse bilden av vampyren. I senare versioner av berättelsen har man kopplat samman den blodsugande greven med en verklig historisk person, nämligen 1400-talsfursten Vlad III av Valakiet. Även om sambandet är en efterhandskonstruktion öppnar det upp för en spännande historia som här skildras från flera synvinklar. I Dracula tar Katarina Harrison Lindbergh med läsaren på en vindlande resa, med avstamp i Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula.

Besökaren möts av samma doft - både i de fina salongerna och på de sjaskiga syltorna. Opiumrökens söta arom fyller rum och lungor. Hos de sittande kring borden, eller liggande på schäslongerna, inger den först en uppfriskande känsla, en klarhet, nästan som om synen förbättrats. Snart sveps de in i ett lugn och välbehag som övergår i avslappning, sömnighet och ett drömlikt tillstånd där alla bekymmer tycks fjärran. När Brittiska ostindiska kompaniet använde opiumet som en murbräcka in i den lukrativa kinesiska handeln förvandlades Kina till en nation av missbrukare. Den starkt beroendeframkallande drogen blev så populär och försämrade folkhälsan så till den grad att handeln förbjöds av regeringen. Att beröva britterna en så stor inkomstkälla gjorde man inte ostraffat och svaret gavs med vapenmakt. I Opiumkrigen berättar Bertil Lintner, expert inom asiatisk historia och politik, om opiumets långa historia och hur den kom att forma det Kina som gick in i 1900-talet. Det är en häpnadsväckande djupdykning i ett stycke asiatisk historia som också innehåller bakgrunden till den speciella relationen mellan Kina och Hongkong, vilken än idag är högst aktuell.

Den häxhysteri som spred sig över Europa från 1400-talet och framåt saknar motstycke i historien. Det var en tid då världsdelen länge plågats av svält och farsoter, och i tider av nöd och social oro uppstår gärna behov av syndabockar. Anklagande fingrar kunde pekas mot ensamma gummor i samhällets utkant, men även unga kvinnor och män, till och med ansedda personer inom adel och borgerskap, blev offer för häxbålens lågor. Under en 300-årsperiod skulle tiotusentals möta döden på detta sätt. I Häxprocesserna ger historikern Dick Harrison en fascinerande bild av vad som drev förföljelserna samtidigt som lyssnaren får ta del av upprörande berättelser om enskilda fall. Här avtecknar sig en historia om hur människors rädsla och behov av att förklara vardagens ondska kan få förödande konsekvenser för oskyldiga.

Det fanns en tid i USA då storstäder som New York och Chicago styrdes av den organiserade brottsligheten. Välklädda gangstrar med synliga vapen spatserade på gatorna och ingav lika delar fruktan, respekt och uppseende. De smugglade öl och sprit, basade över traffickingbordeller, arrangerade högriskinsatser i spelhålor, ägnade sig åt utpressning och kidnappning. Allt för att bekosta den bländande lyx, med tjusiga bilar, lyxbåtar, cigarrer och drinkar, som förgyllde deras i regel korta liv. Många gangsterliv släcktes i uppgörelser med rivaliserande gäng, inte sällan genom eldstrider på öppen gata. I Gangsterväldet berättar Dick Harrison historien om hur maffian, med män som Al Capone i spetsen, tog makten över USA:s undre värld. Denna tid av mord och svartabörshandel är ständigt aktuell och har inte minst fångat vår fascination på vita duken, där 1920-talets Chicago och New York utgör aldrig sinande inspirationskällor.

Krig utkämpas inte bara med vapen i hand. I slutet av 1942, ett år präglat av motgångar för de västallierade, nådde en brokig skara akademiker ett genombrott på en av andra världskrigets osynliga fronter – lantegendomen Bletchley Park cirka sju mil norr om London. Den kryptoanalytiska verksamhet som Alan Turing och hans kollegor bedrev här kom att vända ubåtskriget i Atlanten och för evigt förknippa Bletchley Park med kampen mot det påstått oknäckbara kodsystemet Enigma. Med sin stora sakkunskap och medryckande berättarstil skildrar Andreas Marklund den fascinerande historien om kodknäckarna som kom att förändra utfallet av andra världskriget. Men författaren berättar även initierat om krypteringens allt större betydelse för 1900-talets konflikter och hur kodernas krig ledde till att dörren till vår digitala tidsålder öppnades på glänt.

Jesus – historiens mest kända individ – finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan. Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta? Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, “sök, så skall ni finna”. Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

För att förstå mekanismerna bakom nazismen, den tyska variant av fascism som växte fram i början av 1900-talet, måste man söka sig långt tillbaka i Tysklands historia. En historia av förödmjukande förluster – och en fatal feltolkning av begreppet ”germaner” – som i förlängningen gav näring åt drömmen om ett bländande tredje rike. I backspegeln klarnar bilden av hur den grumliga mixen av nationalism och rasism kunde få så katastrofala följder. Nationalismen hämtade näring ur 1800-talets romantiska tankar om en ”folksjäl”, och rasismen hade sina rötter i Tysklands imperialistiska era. Historikern Dick Harrison lägger i denna bok ett skrämmande pussel av tankegods som ledde den nationalsocialistiska rörelsen fram till ofattbara beslut och handlingar.

Fredsfurste eller hårdför diktator? Klok landsfader eller grym krigare? Augustus, Romarrikets förste kejsare, pendlade mellan ytterligheterna. Å ena sidan blev Augustus tid vid makten ovanligt fredlig, åtminstone i Romarrikets centrala delar. Resurser kunde läggas på annat än krig, som publika festligheter, enorma praktbyggen och vägunderhåll. Å andra sidan utgjorde armén själva basen för Augustus maktutövning och det var i rollen som fältherre han firade sina största triumfer. Genom lyckosam krigföring på Balkanhalvön, vid Actium (nuvarande Greklands västkust) och i Egypten hade kejsaren vid 34 års ålder lyckats göra hela Medelhavet till ett Mare Nostrum, ett hav inringat av romerska besittningar. Två år senare, år 27 f Kr tilldelades han hedersnamnet Augustus, "den upphöjde", av den romerska senaten. Som adoptivson till den store Julius Caesar kom Augustus - eller Gaius Julius Caesar Octavianus, som han själv kallade sig - tidigt att sugas in i Roms intrikata maktkamper. Genom att skickligt navigera på den politiska arenan lyckades han stärka sin position och utöka sina maktbefogenheter, steg för steg. Men att hitta en lämplig tronföljare skulle visa sig bli en svår uppgift.

Våren 1970 föds en revolutionär stadsgerilla i Västberlin. Under namnet Rote Armee Fraktion, RAF, går Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin till våldsam attack mot föräldragenerationen, ”Auschwitzgenerationen”. Deras beslut att ta till vapen blev starten på en blodig våldsspiral som skakade Västtyskland i grunden. I en rad andra västländer växte liknande militanta organisationer fram ur 1960-talets blomsterdoftande fredsrörelse. Bankrån, bombdåd, flygkapningar, kidnappningar, mord – listan av attentat blev lång och fick 1970-talet att gå till historien som ”terrorismens årtionde”. Vad fick unga vänsteraktivister att förklara krig mot samhället? Varför såg de våld och terror som rättfärdiga medel i kampen för en ny, bättre värld? Baserat på ett stort antal intervjuer med förövare, offer, politiker och poliser skildrar journalisten och författaren Jens Nordqvist i denna bok på ett överskådligt vis några av de dramatiska händelser som under 1970-talet framför allt drabbade Västtyskland, men även Sverige och en lång rad andra länder.

Vilka var de första tecknen på människans vilja att forma sin tillvaro här på jorden? I Civilisationens uppkomst tar Dick Harrison oss med på en lärd och nyfiken tur genom historien. Med avstamp i såväl mytologi som vetenskap guidas vi från våra äldsta förföders tid till högkulturernas blomstring mellan 4000 och 2000 f.Kr. Berättelsen inbjuder till reflektioner kring de stora frågorna om vad som lett till vad, och vad som varit orsak och verkan – jordbruk, boskapsskötsel, hantverk och handel. Men författaren zoomar samtidigt in på detaljer att förundras över, som att sjudagarsveckan slog igenom i Mesopotamien redan omkring 2300 f.Kr. och att den äldsta kända notskriften nedtecknades på 1400-talet f.Kr. ”Människan är, som historisk samhällsvarelse betraktad, trög och konservativ”, konstaterar Dick Harrison. Förändringar tar tid – men när kulturen väl börjat utvecklas kommer innovationerna allt tätare.

Den 28 juni 1914, strax före klockan elva på förmiddagen, ägde ett brutalt dubbelmord rum på öppen gata i Bosnien-Hercegovinas huvudstad Sarajevo. Offren, som sköts ihjäl på nära håll med en halvautomatisk pistol av märket Browning, var den femtioårige ärkehertigen Franz Ferdinand – tronarvinge av Österrike-Ungern – och hans fyrtiosexåriga hustru Sophie von Chotek. Deras baneman var Gavrilo Princip: en bosnienserbisk yngling, döpt efter ärkeängeln Gabriel och med huvudet fullt av drömmar om episka stordåd och självförintande martyrier i nationens namn. I Skotten i Sarajevo berättar Andreas Marklund om detta ödesdigra dubbelmord. Om offren, mördaren, sammansvärjningen och den närmast osannolika kedja av misstag och missförstånd som gjorde att ärkehertigparets öppna bil tvärbromsade och stannade rakt framför mordvapnet. Marklund berättar även om det dramatiska efterspelet och den minst lika häpnadsväckande raddan av fadäser, förvecklingar och ogenomtänkta beslut som fick dubbelmordet att sätta världen i brand och sända miljontals unga européer ut i första världskrigets köttkvarn.

Andra världskriget är kriget framför alla andra krig i världshistorien. Det är den enskilda väpnade konflikt som folk i gemen associerar till när ämnet kommer på tal. Antalet filmer, böcker, memoarer, serietidningar och dataspel om andra världskriget är oräkneliga. Det är idel onda nazistskurkar och godast möjliga hjältar från Storbritannien, USA och motståndsrörelserna. Men vad gick kriget egentligen ut på? Hur kom det sig att två separata storkrig - ett i Europa, ett i Asien - tvinnades samman till en destruktiv helhet som utmynnade i förintelse och atombombsanfall? I Andra världskriget tar Dick Harrison ett helhetsgrepp på konflikten och visar hur den fick följdverkningar över hela jorden, hur avlägsna öar som Madagaskar och Nya Guinea förvandlades till slagfält och hur även det icke-krigförande Sverige drabbades.

När européerna på 1400-talet gav sig ut över haven för att upptäcka nya kontinenter och handelsvägar, hade makthavarna på pyreneiska halvön inte bara ett geografiskt guldläge. I Portugal och det blivande Spanien samverkade dessutom kungamakten och kapitalet på ett sätt som stärkte de militära och handelsmässiga musklerna. Männen som gav sig av för att söka äventyr och rikedom har gått till historien som ”conquistadorerna” – erövrarna. Många av dem kom från lågadliga familjer som stod kungamakten nära och ville avancera i hierarkierna. Vägen uppåt gick via guldjakt och slavhandel. Under en period på omkring 150 år lyckades conquistadorerna från Gamla världen lägga stora delar av Nya världen under sina fötter – inte minst beroende på att de förde med sig sjukdomar som slog ut stora delar av befolkningen i de erövrade länderna.

I april 1975 inledde Röda khmererna en av historiens radikalaste, brutalaste och mest misslyckade revolutioner. När de störtades drygt tre år senare hade en fjärdedel av Kambodjas befolkning – 2 miljoner människor – mist livet. Hur var det möjligt? Vad drev revolutionens ledare, den gåtfulle Pol Pot, att fullfölja detta katastrofala experiment? Varför ingrep inte omvärlden? Röda khmererna är den första svenska boken ägnad Pol Pots terrorstat. Den ger både en helhetsbild av vad som mot alla odds möjliggjorde revolutionen och en fördjupning av ett av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten. Men den är också en högaktuell parallell till vår samtid, där extrem-radikala ideologiska rörelser åter är en politisk kraft, både i Sverige och utomlands.

År 1870 inskränkte sig de europeiska intressena i Afrika till ett litet antal, mestadels kustnära områden, bara några procent av kontinentens yta. Afrikas inland var okänt och ansågs vara både farligt och ointressant. Men inom bara några decennier skulle Europas stormakter ha delat upp kontinenten mellan sig och deras flaggor vajade från norr till söder, öst till väst. Hur kom det sig att Europa så plötsligt och snabbt koloniserade Afrika? Vilka strategiska avväganden föregick kapplöpningen om den afrikanska kontinenten och hur såg händelseförloppet ut? Vilka konsekvenser fick koloniseringen för dels stormakternas inbördes relation, dels Afrika och dess befolkning? Kampen om Afrika beskriver den dramatiska och ofta brutala kapplöpning mellan Europas stormakter som under bara några decennier i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tillintetgjorde afrikanska samhällens möjligheter till självbestämmande. Boken berättar på ett målande och tillgängligt sätt vad som låg till grund för koloniseringen, hur den gick till och vad den fick för konsekvenser.

I oktober 1894 blev den franske officeren Alfred Dreyfus fängslad på order av sina överordnade, anklagad för att ha sålt militära hemligheter till Frankrikes ärkefiende Tyskland. Efter en summarisk rättegång skickades han till den bistra Djävulsön där han gömdes undan i ett specialkonstruerat enmansfängelse. Snart gjorde chefen för den franska underrättelsetjänsten emellertid en upptäckt som tydde på att den verklige spionen fortfarande var aktiv – och att mannen på Djävulsön var oskyldigt dömd. I Dreyfusaffären berättar historikern Andreas Marklund om detta laddade spiondrama i Frankrike under la belle époque. Det utvecklades till ett av världshistoriens grövsta och allra mest omdebatterade justitiemord – och till en politisk skandal, som ständigt förgrenade sig i nya förvecklingar och pinsamma avslöjanden, och var nära att slita det franska samhället itu.

"Granater slog ned både till höger och vänster. Kulsprutesalvorna svärmade kring oss som ilskna bin. Vår kapten var först att lämna båten, men redan på rampen blev han träffad och föll i vattnet." Så beskriver menige Robert Sales sina första minuter på Omaha Beach den 6 juni 1944. Han var en av drygt 150 000 allierade soldater som deltog i den mest avancerade militära operationen i världshistorien. Hugo Nordland berättar om ett dygn som blev avgörande för Europas framtid - en historia om ångest och kampvilja, triumf och tragedi.

Den 14 oktober 1066 gick hertig Vilhelm av Normandie till angrepp mot kung Harold Godwinssons styrkor på Senlac Hill i sydöstra England. Vilhelm segrade och kröntes till kung på juldagen. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på Brittiska öarna. Dick Harrison skildrar den blodiga uppgörelse som har gått till historien som slaget vid Hastings.

Efter att ha manövrerat ut samtliga konkurrenter på 1920-talet härskade Josef Stalin enväldigt, med brutalast möjliga metoder, över Sovjetunionen ända till sin död 1953. Epoken präglades av ett närmast obegripligt förtryck, med svältkatastrofer, obarmhärtiga utrensningar, skenrättegångar, skapandet av det gigantiska fånglägersystemet GULAG och en hårdhänt likriktning av hela kulturlivet. I spetsen för samtliga aspekter av utvecklingen stod Stalin själv, en före detta präststudent från Georgien som målmedvetet hade undanröjt all potentiell opposition och skapat en av världens grymmaste totalitära stater. Epoken sammanföll också med andra världskriget, i Sovjetunionen känt som ”stora fosterländska kriget”, som vållade oändligt lidande för landet men också fick till följd att regimen i Kreml kunde utsträcka sitt hegemoniska välde över nästan hela Östeuropa. I Josef Stalin ger Dick Harrison en samlad bild av Stalineran, med fokus på repressionen som sådan: omvandlingen av det sovjetiska samhället, uppbyggnaden av lägersystemet, massakrerna på oliktänkande och konsekvenserna av den statliga kontrollen av film, litteratur och konst.

Klu Klux Klan fick sin storhetstid på 1920-talet när den blev en massrörelse med uppemot fem miljoner medlemmar. Med vita kåpor drev de en hårt rasistisk kampanj mot såväl svarta som judar och katoliker. När medborgarrättsrörelsen växte sig stor på 1960-talet återvände den fruktade klanen genom att mörda och förfölja svarta aktivister. I dag är Klanen mer eller mindre försvunnen, men dess rasistiska arv förvaltas dessvärre i USA och tar sig uttryck i en rad olika mer eller mindre underjordiska grupperingar. Tomas Blom berättar engagerat och kunnigt om en av de mörkaste sidorna av USA:s historia.

Mao Zedong var bondesonen som blev en kommunistisk gerillaledare och enade Kina efter en lång tid av splittring. Han ledde sitt land genom framgångar och katastrofer under 27 turbulenta år, mellan 1949 och 1976. Bland de dramatiska händelser som formade Kina under Maos tid märks kollektiviseringen av jordbruket, Det stora språnget framåt, brytningen med Sovjetunionen och Kulturrevolutionen. Maos betydelse vilar både på hans politiska verksamhet och hans tänkande. Hans kinesiska version av marxismen kom att spela en stor roll såväl inom som utanför landet, till och med bland intellektuella i Sverige. För eftervärlden är han en omstridd gestalt som ibland prisats som en vis och framsynt ledare och ibland som ett monster som orsakade många miljoner människors död. I denna bok får vi genom Hans Hägerdals nyanserade skildring en översikt av Maos liv och gärning med utgångspunkt i forskningens senaste rön.

När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen. I Kampen om rymden skildrar historikern och skribenten Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden. Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats.

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten lades åt sidan för andra intressen. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig – panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet. Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade. I Tjernobylkatastrofen berättar Simon Olsson om den ödesdigra natten då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi, inte minst i Sverige, lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att turister söker sig till den övergivna staden Prypjat och den förbjudna zonen, som också skildrats i skönlitteratur, spel och tv-serier.

Berlinmurens fall i november 1989 är en av 1900-talets mest omvälvande händelser. Muren som delat Berlin sedan augusti 1961, hade inte bara stängt in Östtysklands befolkning, den hade även blivit symbolen för det kalla krigets delade värld. Berlinmurens fall har således kommit att förknippas såväl med det kalla krigets slut som med Tysklands återförening, östblockets upplösning och skapandet av en ny världsordning. Men saker och ting kunde ha gått annorlunda. Hösten 1989 genomfördes stora demonstrationer i flera östtyska städer, bland annat i Berlin och Leipzig. Folket hade fått nog av det politiska förtrycket. Många fruktade att kommunistpartiet under ledning av Erich Honecker skulle sätta in tungt beväpnad polis och militär mot det fredliga demonstranterna. Så blev det emellertid inte. Berlinmurens fall var inte resultatet av medvetna politiska beslut från den östtyska regeringens sida. Det var snarare en kombination av slarv och misstag som tvingade överstelöjtnant Harald Jäger att lyfta gränsbommarna vid en av gränsövergångarna i Berlin sent på kvällen den 9 november 1989. Berlinmurens fall var inget mindre än en fredlig revolution som lyckades. Efter andra världskriget delade segermakterna Tyskland i fyra ockupationszoner. Berlin, som hamnade i den sovjetiska zonen, delades i fyra sektorer. Under åren efter kriget ökade spänningarna mellan de tidigare allierade, samarbetet om Tyskland bröt samman, ett kallt krig bröt ut och två tyska stater skapades – Västtyskland, med nära band till USA och Västeuropa, och Östtyskland, som blev en del av det sovjetkontrollerade östblocket. Under 1950-talet lockades många östtyskar av det ekonomiska välståndet och den politiska friheten i väst. Mellan 1949 och 1961 valde drygt 3 miljoner DDR-medborgare att lämna landet. Många tog sig till väst genom att utnyttja den fria rörligheten mellan de olika delarna av Berlin. I den situationen valde den östtyska regeringen, med stöd från Sovjetunionen, att bygga en mur för att stänga östtyskarna inne. Berlinmuren började byggas den 13 augusti 1961 och i 28 år var Berlin en delad stad. Kalla kriget var hela tiden närvarande och vid flera tillfällen höll frågan om Berlin på att leda till en väpnad konfrontation mellan supermakterna. Att försöka ta sig över Berlinmuren var förenat med livsfara. Vakterna hade order att skjuta skarpt mot den som försökte fly till väst. I mitten av 1980-talet höll det kalla kriget på att ta slut. I DDR demonstrerade 100 000-tals människor som krävde politiska fri- och rättigheter och, inte minst, att få resa utomlands. Den 9 november meddelade kommunistpartiet att östtyska medborgare skulle tillåtas att resa utomlands och att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft med omedelbar verkan. Meddelandet var inte ett resultat av ett medvetet politiskt beslut utan berodde på ett omfattande slarv och en lång rad misstag. Människor strömmade ner mot gränsövergångarna i Östberlin. När situationen blev ohållbar, valde gränsvakterna att öppna övergångarna till väst. Berlinmuren, symbolen för det kalla krigets värld och det delade Tyskland, hade upphört att fungera. En ny värld höll på att skapas.

Den 23 oktober 1956 går tiotusentals ungerska studenter och arbetare ut på Budapests gator för att protestera mot diktaturen och det sovjetiska herraväldet. Sedan andra världskriget fungerade landet som sovjetisk lydstat men i och med Josef Stalins bortgång 1953 hade förtrycket gradvis minskat. Arbetarupproret i Polen, som lett till politiska reformer, inspirerade ungrarna och snart var revolten ett faktum. Stadens enorma Stalin-staty revs och radiohuset stormades. Aldrig tidigare hade Moskva utmanats så öppet och massivt. Upproret pågick i tolv dramatiska dagar innan frihetskampen slutligen krossades av sovjetarmén. I Ungernrevolten leder Artur Szulc läsaren genom revoltens upptakt, dess intensiva förlopp och tragiska följder. Inblickar från politiska samtal i Moskva, Washington och Budapest varvas med skildringar av tappra gatustrider och europeisk solidaritet.

”Vad vi har skrivit, det tycker ju ni alla andra också, ni har bara inte modet att säga det.” Det var Sophie Scholls sista ord innan hon avrättades i februari 1943. Hon och brodern Hans har gått till historien för sitt mod i kampen mot nazismen. Tidigt engagerade de sig i motståndsrörelsen Vita rosen som med fredliga medel ville väcka folks avsky gentemot nazisternas illdåd. I samband med att de spred flygblad greps syskonen av Gestapo. Efter en summarisk rättegång dömdes de båda tillsammans med Christoph Probst och avrättades.

Den största militära invasionen i världshistorien inleddes den 22 juni 1941. 3,3 miljoner tyska soldater överskred gränsen till Sovjetunionen, där de skulle möta fem miljoner man i Röda armén i strid. De tyska anfallskolonnerna rullade österut för att på sin väg krossa stora sovjetiska förband. Kiev och större delen av Ukraina föll, medan Leningrad ringades in och till slut stod tyska soldater vid Moskvas portar. Det sovjetiska motståndet var starkare än väntat, trots att förlusterna var oerhörda. Även tyskarna stupade i en takt som man inte hade varit i närheten av tidigare under kriget. Operation Barbarossa övergick i ett utnötningskrig som skulle fortsätta i drygt tre år till. I denna bok berättar Lars Ericson Wolke om de svåra striderna på östfronten, förutsättningarna på slagfältet, operativa missar på båda sidor samt brutaliteten som soldater och civila utsattes för.

Stasi, historiens kanske mest effektiva politiska polis, vakade över medborgarna i DDR i fyra årtionden. Med över en kvarts miljon medarbetare kunde Ministeriet för Statssäkerhet, Stasi, hålla varje vrå av det östtyska samhället under ständig bevakning. I den kommunistiska diktaturen DDR övervakade Stasi allt och alla, kartlade människors liv, fängslade, förhörde, åtalade, dömde, verkställde fängelsestraff och avrättningar. Journalisten Daniel Rydén berättar om en vardag som präglades av övervakarens ständiga närvaro. Om angivare som kunde finnas i affären, i lunchrummet eller till och med hemma vid köksbordet. Om avhoppare som lockades tillbaka över järnridån till en säker död av sina egna barn. Om människoöden som varit både offer och förövare i Stasis rullor.

John F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 1 037 dagar innan han mördades i Dallas den 22 november 1963, men hans status som politisk ikon och mansideal har bestått. Trots att det gått mer än sextio år betraktar många mordet fortfarande som olöst. Hur historien hade sett ut om Kennedy fått leva och valts till en andra mandatperiod får vi aldrig veta. Däremot går det utifrån det enorma källmaterialet att rekonstruera händelseförloppet kring mordet, liksom mördarens väg till brottsplatsen. Konspirationsteorierna kring mordet är många, somliga mer fantasifulla än andra. Finns där någon substans eller handlar det om fria fantasier? Historikern Bengt Liljegren ger här en rafflande skildring av John F. Kennedys sista timmar i livet, jakten på mördaren och det efterspel som följde.

Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia. När maskinerna konstruerades lades grunden till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression – och till miljökonsekven- ser vi ännu bara har sett begynnelsen på. Revolutionen tog fart i Storbritannien vid mitten av 1700-talet och spred sig över Europa och Nordamerika på 1800-talet. Men ur ett strikt teknologiskt perspektiv hade den kunnat inträffa långt tidigare, i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar? I Industriella revolutionen skildrar Dick Harrison den process som började med arbetsbesparande innovationer i bomullsspinnerierna och raskt utvecklades till en civilisationsomvälvande rörelse.

Shogun är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren. Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet. Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.